Forskning och studier
Vilka risker innebär vindkraft för hälsa och välmående? Här har vi samlat aktuell forskning, myndighetsrapporter, personliga vittnesmål och internationella rättsfall som belyser hur vindkraft kan påverka både människor och djurliv. Du hittar länkar till studier, källor och fördjupande artiklar, så du kan bilda dig en egen uppfattning om frågans allvar.
Vindkraftsindustrier påverkar inte bara landskapet visuellt, de kan också ge upphov till en rad negativa effekter som påverkar livskvaliteten och hälsan för närboende (Devine-Wright, 2005; Ladenburg, 2009) .
Nedan listas några av de vanligaste problemen som rapporterats i forskning och av boende i närheten av vindkraftsetableringar.
Störande ljud från vindkraftverk, inklusive infraljud, kan orsaka både fysisk och psykisk påfrestning. Många boende vittnar om ökad stress, oro och sömnsvårigheter, där det ständiga bakgrundsljudet påverkar vardagslivet och gör det svårt att koppla av i sitt eget hem.
Rörliga skuggor och hinderbelysning kan upplevas som mycket störande och påverka välbefinnandet.
Förändrad landskapsbild och närhet till stora turbiner kan leda till minskad upplevd livskvalitet.
Många fastighetsägare har fått se sina bostäder tappa stora delar av sitt värde efter att vindkraftverk etablerats i närheten, vilket orsakar stor oro och stress för de drabbade.
Upptäck de verkliga konsekvenserna och läs mer i vår artikel Kollapsade fastighetsvärden efter vindkraftsetablering.
Effekterna varierar beroende på avstånd, individuell känslighet och lokala förutsättningar. Mer forskning behövs för att klargöra omfattningen av vissa effekter, särskilt infraljud.
Ingen vill bo vid ett malande vindkraftverk. Så skulle jag försöka sälja så får jag göra det med förlust. Ett liv i skuld lockar inte. Så jag är fastkedjad vid ”kvarnen” och så ser det ut för många andra.
Insändaren i Borås Tidning ger en stark och personlig bild av hur livet påverkas för den som tvingas bo nära vindkraftverk. Författaren beskriver en vardag där det ständigt malande ljudet leder till stress, sömnsvårigheter och en känsla av att vara fast i en ohållbar situation, både ekonomiskt och socialt. Vittnesmålet illustrerar tydligt hur boendemiljön och livskvaliteten kan försämras när vindkraft etableras i närheten av bostäder.
Elizabeth och Conny Salomonsson bor på en gård i byn Hidingen, 3,1 km öster om den närmaste av de tre vindturbinerna i Munkhyttan. De upplever obehag då vinden ligger emot dem.
Gården befinner sig ca 2,4 km ifrån 40 dBA-kurvan och ca 1,5 km ifrån 35 dBA-kurvan, redovisad på Cloudberrys ljudutbredningskarta presenterad vid samrådet i Nora. Enligt en oberoende bulleranalys, med tydliga ljudutbredningskartor som visas nedan, utförd av professor Ken Mattsson och Gustav Eriksson vid Uppsala universitet, har gården en påverkan av ikring 35–40 dBA vid nattetid och ikring 35 dBA vid dagtid.
Att forskare vid Uppsala universitet och Cloudberry kommit fram till så olika resultat kan förklara varför paret upplever obehag och antyder att fler boende kan vara drabbade. Vi undersöker saken. Viktigt att påpeka är att endast tre turbiner är i drift. Förmodligen kan de övriga tillståndsgivna och planerade orsaka än mer ljudpåverkan för Salomonssons den dagen då de kommer i drift.
"Vi märker tydligt av ljudet från vindkraftverken, särskilt när vinden ligger på från väster. Det är ett ständigt malande och ibland pulserande ljud som gör det svårt att koppla av, både dag och natt. "Vi har bott här i många år och det har aldrig varit så här tidigare. Det är oroande att bara tre turbiner är i drift – vi undrar hur det blir när fler startas."
Elizabeth och Conny Salomonsson, Hidingen
Nedan visas tre olika kartor som illustrerar ljudutbredningen från vindkraftverken i Hidingen-området där Elizabeth och Conny Salomonsson bor. Den första kartan är Cloudberrys egna beräkningar och de andra två är från den oberoende bulleranalysen utförd av Ken Mattsson och Gustav Eriksson på Uppsala universitet. Jämförelsen visar tydligt hur resultaten kan skilja sig beroende på vem som utfört beräkningarna och vilka metoder som använts.
Beräkning av bullernivån (dBA) med windPRO genomfört av Cloudberry.
Bild är från Cloudberrys ljudutbredningskarta (samråd Nora).
Inre markering i ljusgrön är 40dbA
och yttre ljusblått är 35 dbA.
Bulleranalys dag: Beräkning av buller (dBA) med SoundSim360 kring Nora-Lindesberg, en typisk dag. Området med rött visar 40 dBA med ± 1.5 dB osäkerhet. Allt inom den inre kanten av rött är högre än 40 dBA.
Bulleranalys natt: Beräkning av buller (dBA) med SoundSim360 kring Nora-Lindesberg, en typisk natt. Området med rött visar 40 dBA med ± 1.5 dB osäkerhet. Allt inom den inre kanten av rött är högre än 40 dBA.
Att dessa ljudberäkningar skiljer sig så mycket beror på att Cloudberry själva har gjort sina egna mätningar och beräkningar, vilket ofta leder till lägre och mer fördelaktiga värden för projektören. Uppsala Universitets oberoende beräkningar visar betydligt större ljudpåverkan, särskilt nattetid.
I juni 2025 fattade Irlands High Court ett uppmärksammat beslut där tre vindkraftverk beordrades att stängas permanent. Rätten utdömde även 360 000 euro i skadestånd till boende som drabbats av buller, vibrationer och skuggflimmer. Domaren beskrev det som ett av de allvarligaste fallen av vindkraftsbullerintrång och betonade att klagomål från de boende hade ignorerats under flera år.
Vindkraftverk ”lät som ett flygplan flög över huvudet”. Byrne och Moorhead hävdar att vindkraftsparken ”förstört” deras livskvalitet och att buller, vibrationer och skuggflimmer från turbinerna resulterat i sömnstörningar, stress och ångest.
Läs mer: The Journal: High Court orders total shutdown of three wind turbines in Wexford
I en artikel från Kvartal "Vindkraften låter mer än du tror" framhålls att buller från vindkraftverk ofta underskattas i officiella mätningar. De metoder som används tar inte tillräcklig hänsyn till lågfrekvent ljud och infraljud, vilket gör att verkliga ljudnivåer kan vara betydligt högre än vad som rapporteras. Det saknas oberoende kontroll av bullernivåerna, och mätningarna utförs ofta av industrins egna konsulter.
På natten sätter jag på radion för att överrösta ljudet av vindkraftverken. De låter som flygplan som aldrig landar.
Enligt artikeln visar forskning och mätningar att infraljud och lågfrekvent buller kan påverka både människor och djurliv negativt, samt att fastighetsvärden i närheten av vindkraftverk har sjunkit kraftigt. Artikeln efterlyser också bättre och oberoende mätmetoder samt tydligare myndighetskontroll.
Det är en vanlig missuppfattning att ljud måste vara hörbart för att kunna påverka oss människor. Forskning visar att även ohörbart infraljud kan ha effekter på hälsan. Eftersom det också behövs mer forskning på området är det viktigt att vi fortsätter att undersöka dessa frågor, innan ytterligare etableringar sker, och att försiktighetsprincipen tillämpas.
Vindkraftverk genererar ljud, buller och vibrationer som kan ha allvarliga effekter på både människor och
djurliv.
Ny forskning visar att buller, vibrationer och lågfrekventa ljud (även kallat infraljud) från
vindkraftverk sprids över stora avstånd, minst 5 km. Professor Ken Mattsson, Uppsala Universitet, belyser hur
myndigheter och vindkraftsbranschen ignorerar riskerna med infraljud och buller i sin nya rapport från juni
2025 ”Varför vi ska ta hänsyn till infraljud”.
Efterlyser ny forskning och utbyggnadsstopp
Professor Ken Mattsson anser att det måste
till en massiv svensk forskningsinsats för att seriöst undersöka framförallt infraljudets påverkan på
människor. Innan detta är genomfört och beräknings- och mätmetoder uppdateras behöver vidare etableringar
stoppas.
I samband med planeringen av vindkraftsprojektet Älgfallet har vi från Skona Nora skickat en begäran om granskning till Naturvårdsverket gällande bedömningen av infraljud från vindkraftverk.
Det finns flera viktiga aspekter som allmänheten bör känna till:
Vindkraftsbranschen använder beräkningsmetoden Nord2000 för att uppskatta hur långt det hörbara ljudet från vindkraftverk sprids. Metoden har dock flera kända brister som missgynnar oss närboende, särskilt eftersom den inte tar hänsyn till infraljudet. Vetenskapligt grundad kritik för bristerna i Nord2000 har framförts (sedan 2012) av Uppsala universitet till Naturvårdsverket. Tyvärr har inga åtgärder vidtagits för att adressera dessa brister.
Det saknas oberoende och fördjupade studier om hur infraljud påverkar människors hälsa. Trots att många boende uttrycker oro och rapporterar besvär tas frågan inte på tillräckligt stort allvar av myndigheter och beslutsfattare.
Den nuvarande ordningen, där verksamhetsutövaren själv utför mätningarna, är djupt problematisk och underminerar all trovärdighet i processen. När den aktör som har ett direkt ekonomiskt intresse även ansvarar för att samla in och tolka data, är det omöjligt att garantera objektiva och rättssäkra resultat. Att låta verksamhetsutövaren själv genomföra ljudmätningar innebär en grundläggande intressekonflikt som skapar en partisk bild av miljökonsekvenserna. Detta går helt emot principen om transparent och rättssäker hantering. En oberoende aktör kan istället säkerställa att resultaten blir opartiska.
Vi anser att det är viktigt att dessa frågor lyfts och att myndigheterna tar ansvar för att säkerställa en transparent och vetenskapligt grundad process.
Hej. Infraljud från vindkraftverk har diskuterats under åtminstone 20 års tid såväl inom Sverige som internationellt. En mängd utredningar och forskning har bedrivits inom området. Naturvårdsverket följer noga utvecklingen och pågående forskning. I nuläget ser vi ingen anledning till att etablera gränsvärden eller andra ljudnivåkrav för specifikt infraljud. Den forskning vi har tillgång till och de experter vi konsulterar löpande, visar inte behov att ändra nuvarande bedömning. Vi överväger detta löpande så om kunskapsläget ändras kan andra bedömningar göras. Det finns som nämnts en hel del forskning som stödjer ovanstående synsätt. Här är ett exempel, som även innehåller många länkar https://iea-wind.org/wp-content/uploads/2022/07/FactSheet_LFN-v6.pdf. Fk bifogas en annan nyligen publ artikel. Med vänlig hälsning Magnus Lindqvist
I nuläget ser vi ingen anledning till att etablera gränsvärden eller andra ljudnivåkrav för specifikt infraljud.
Naturvårdsverkets svar är problematiskt av flera skäl. Vi belyser att det finns betydande osäkerheter och kunskapsluckor kring hälsoeffekter av infraljud från vindkraftverk, samt att myndighetens nuvarande bedömning i praktiken innebär att man bortser från försiktighetsprincipen. Forskningen som Naturvårdsverket hänvisar till är ofta begränsad till kortvarig exponering eller bygger på äldre mätmetoder, medan nyare studier pekar på behovet av mer försiktighet och bättre skydd för närboende.
Att direkt avfärda behovet av mer nogranna studier, utan att ta hänsyn till dessa osäkerheter och den samlade oro som finns bland forskare och allmänhet riskerar att leda till att människor utsätts för potentiella hälsorisker utan tillräckligt skydd. Det är anmärkningsvärt att Naturvårdsverket inte ser anledning att ompröva sin hållning redan nu, trots att det finns vetenskapligt stöd för en mer försiktig bedömning.
Notera att vi inte fick tydliga svar på följande centrala problem som lyftes till Naturvårdsverket:
Vi förundras över svaret från Magnus Lindqvist, eftersom Naturvårdsverket själva skriver i sin vägledning att “Människors oro för buller, visuell påverkan och förändringar måste tas på allvar”.
“Människors oro för buller, visuell påverkan och förändringar måste tas på allvar.”
Boende nära vindkraftsparker klagar på sömnbesvär, stress, huvudvärk och nedsatt livskvalitet. Att man förbiser behovet av att införa försiktighetsprinsipen, är inte att ta oron på allvar. Trots detta saknas systematiska studier som kartlägger de långsiktiga hälsoeffekterna på personer som dagligen lever i direkt närhet till vindkraftverk och exponeras för infraljud dygnet runt. Att endast förlita sig på generella studier utan att ta hänsyn till verkliga livsförhållanden innebär en betydande brist i den vetenskapliga bedömningen och riskerar att leda till felaktiga slutsatser om de hälsomässiga konsekvenserna för närboende. För att säkerställa att riktlinjer och bedömningar är vetenskapligt hållbara måste dessa faktorer granskas noggrant genom systematiska långtidsstudier. Det är därför avgörande att Naturvårdsverket inkluderar denna aspekt i sina riktlinjer och genomför nya, omfattande studier som faktiskt tar hänsyn till närboendes situation. Mot bakgrund av dessa faktorer är det avgörande att Naturvårdsverket gör en uppdaterad granskning av forskningsläget, där ny forskning och verkliga erfarenheter tas i beaktande.
En studie som indikerar att exponerade kan uppleva besvär av lågfrekvent ljud är Chiu m.fl.
(2021). Den studien finner negativa effekter på hjärtslagsvariation, vilket är en stressmarkör, hos
boende nära vindkraftverksamhet.
Det finns även svensk forskning (Smith m.fl. 2020) där man gjort en laboratoriesömnstudie bland individer som bor nära vindkraftverk och bland individer som inte gör det. Här används metoderna polysomnografi, elektrokardiografi och mätning av salivkortisol i kombination med frågeformulär. Resultaten visade att en enda natts vindturbinljudsexponering (WTN) förkortade REM-sömnen.
Denna svenska WiTNES-studie från Arbets- och miljömedicin (AMM) undersökte hur ljud från vindkraftverk påverkar sömnen genom sömnförsök i ett ljudmiljölaboratorium. 50 personer deltog, varav hälften bodde nära vindkraftverk och hälften utgjorde en kontrollgrupp. Forskarna testade olika ljudegenskaper, inklusive amplitudmodulerat ljud, och registrerade sömnpåverkan med polysomnografi, en metod som mäter hjärnaktivitet, puls och ögonrörelser under sömn.
Resultaten visade att rytmiska variationer i ljudet, alltså amplitudmodulation, hade en större påverkan på sömnen än andra ljudegenskaper. Deltagarna som exponerades för vindkraftsljud hade kortare tid i drömsömn och fördröjt inträde i drömsömn jämfört med en tyst natt. Dessutom rapporterade både exponerade och kontrollgruppen att de kände sig mindre utvilade efter nätter med vindkraftsljud.
Läs WiTNES-studien här (Smith et al., 2020)
Slutsatsen från de två studierna med omfattande sömnkvalitetmätningar (Jalali m.fl. 2016) och (Smith m.fl. 2020) är att fler studier behöver genomföras för att få en klar bild av hur exponering från vindkraftsbuller påverkar sömn.
Naturvårdsverkets rapport Vindkraftens påverkan på människors
intressen tar med WiTNES-studiens resultat men behandlar dess resultat selektivt, vilket kan leda till
en underskattning av vindkraftsbullrets påverkan på sömn och hälsa. För att få en mer objektiv bild borde
resultaten från studien ha vägts tyngre i rapportens slutsatser.
Naturvårdsverkets rapport erkänner att REM-sömnen blev kortare och fördröjd vid bullerexponering, men fördjupar sig inte i vad detta kan innebära för långsiktig hälsa och sömnkvalitet. Än en gång hänvisar Naturvårdsverket till behovet av ytterligare studier, vilket riskerar att skjuta upp konkreta åtgärder trots indikationer på hälsorisker.
För oss som bor i närheten av det planerade vindkraftsprojektet och är engagerade i Skona Nora har processen inneburit en påtaglig stress och oro. Känslan av att varken politiker, myndigheter eller aktören Cloudberry vill lyssna eller ta vår oro på allvar har varit mycket påfrestande. Trots att vi hänvisar till oberoende studier och forskning om vindkraftens effekter på hälsa och miljö, ignoreras dessa ofta till förmån för påståenden och rapporter som vindkraftsbranschen själva tagit fram i syfte att främja sina ekonomiska och politiska intressen.
För mig så har ett dåligt beslut i min kommun gjort att mitt och många av mina grannars liv ser helt annorlunda ut än tidigare.
Jag bor relativt sett ganska långt ifrån vindkraftverken, så min chans att påverka beslutet innan var noll och intet. Jag trodde inte heller att det skulle bli så illa på grund av avståndet. Men det blev det.
Bristen på transparens och kommunikation har varit stor. Till en början upplevde vi att det var mycket dålig transparens kring processen för den planerade vindkraftsetableringen från våra förtroendevalda.Det är dessutom ett mycket större projekt än bara en vindkraftsindustri, det är en hel energipark med över 50 hektar solceller, och 23 meter höga batterier, mitt bland flera gränsande naturreservat. Läs mer om projektet Älgfallet .
Politikerna försökte helt utesluta detta från folkomrösningen, och i sitt första förslag på valsedel ville de inte ens nämna det.
Projektet Älgfallet kommer att ge konsekvenser för vår lokala miljö och ekosystem. Dessutom kommer vyn runt Norajön, och även Lindesbergs stadskärna, påverkas drastiskt och det är något som alla invånare borde fått information kring i ett tidigare stadie.
Lokala medier har gått så långt som till personangrepp och försök att koppla engagerade medborgare till extremism, trots att vi tydligt har deklarerat att vi är politiskt oberoende. Det pågår ett ständigt försök att misstänkliggöra vårt engagemang och få oss att framstå som mindre trovärdiga, eftersom vi riskerar att synliggöra projektets verkliga omfattning och miljöpåverkan. Media (som är sponsrade av vindkraftsindustrin!) försöker tysta engagerade individer genom påhopp och ogrundade påståenden.
Många av oss har upplevt en ökad känsla av maktlöshet och frustration när våra synpunkter inte beaktas i beslutsprocessen. Bristen på verkligt socialt deltagande och inflytande har påverkat vårt välmående negativt. Det är svårt att känna sig trygg och delaktig när dialogen upplevs som ensidig och när våra erfarenheter och kunskaper inte tas tillvara.
Vi anser att en öppen och respektfull dialog, där invånarnas oro och kunskap tas på allvar, är avgörande för att minska stress och skapa förtroende i samhällsprocesser som denna. Att bli lyssnad på och få möjlighet till verkligt inflytande är en viktig del av vårt välbefinnande.
Utöver de ovan nämnda riskerna finns även en olycks- och skadeproblematik, både under byggnation och under drift av vindkraftverken. Det kan vara förenat med fara att vistas i närheten av vindkraftverk, bland annat på grund av risken för olyckor där rotorblad kan gå sönder eller lossna. Under vintertid förekommer dessutom iskast från vingarna, vilket innebär att is kan slungas iväg långa sträckor. Därför finns det lagkrav på att sätta upp varningsskyltar kring områden med iskastrisk.
Tim Karlsson och hans son Milion var ute och plockade hjortron vid byn Björkvattnet i Jämtlands län när ett vindkraftverk plötsligt gick sönder ovanför dem. Stora delar, lika stora som skärbrädor, föll mot marken och familjen tvingades fly för att undkomma de fallande delarna. Källa: Aftonbladet
Referenser
Insändare och nyhetsartiklar
Forskning och studier
En forskningsöversikt från Helen Karlsson, biträdande professor i miljömedicin vid Linköpings universitet, sammanställer kunskapsläget kring hälsoeffekter på människor och djur från ljudföroreningar, kemikalier och partiklar som kan frigöras från landbaserade vindkraftverk.
Elizabeth och Conny Salomonsson bor på en gård i byn Hidingen, 3,1 km öster om den närmaste av de tre vindturbinerna i Munkhyttan. De upplever obehag då vinden ligger emot dem. Gården befinner sig ca 2,4 km ifrån 40 dBA-kurvan och ca 1,5 km ifrån 35 dBA-kurvan, redovisad på Cloudberrys ljudutbredningskarta presenterad vid samrådet i Nora. Enligt Uppsala Universitets ljudutbredningskarta i dBA avseende natt har gården en påverkan av ikring 35–40 dBA och i kartan avseende dag ikring 35 dBA.
Varför har inte Nora kommun upprättat en vindbruksplan? Då kommunen har haft en dialog med Cloudberry om det stora projektet Älgfallet under nästan två års tid undrar vi varför kommunen inte upprättat en vindbruksplan
En oberoende bulleranalys är genomförd för Nora och Lindesberg, av forskare från Uppsala universitet.
Läs om den farliga koppling mellan infraljud från allt större vindkraftverk och demens som läkaren Henning Theorell ser allt tydligare tecken på och varnar för .
