Vanliga påståenden om vindkraft - så bemöter vi dem

Vindkraft klassas som miljöfarlig verksamhet enligt svensk lagstiftning i 9 kap miljöbalken. Många ser vindkraft som en miljövänlig energikälla, men mindre än 4% av Sveriges alla vindkraftsverk har fått certifieringen "Bra miljöval" av Naturskyddsföreningen för sin elproduktion.
Även om Cloudberry skulle försöka få märket "Bra miljöval" till Älgfallet kan certifieringen starkt ifrågasättas när vindkraft placeras gränsande till flera naturreservat, med åtföljande förstöring av våtmarker och vägar, spridning av mikroplaster samt risk för oljeläckage.
Läs mer om certifieringen på Naturskyddsföreningens webbsida och observera att certifieringskriterierna inte tar hänsyn till närliggande naturreservat.

Vindkraftverkens livslängd varierar mellan ca 20–35 år beroende på storlek, konstruktion och underhåll.

"Vindkraftverk som köps in har en normal livslängd på cirka 25 år. Under denna tid kan vissa komponenter behöva bytas ut. Efter 25 år kan verken fortfarande nyttjas men behöver då genomgå omfattande renoveringar." Andra alternativ är att ersätta det gamla verket med ett nytt men då krävs ett nytt tillstånd.

Källa: Vattenfall

Jämfört med vattenkraft, som kan hålla i hundratals år, är vindkraft mindre hållbar. Dess väderberoende elproduktion gör den opålitlig som stabil energikälla. Byggnation och nedmontering är resurskrävande, med betydande miljöpåverkan och kostnader. Trots att vindkraft ses som framtidens energi planeras projekt som Älgfallet avvecklas redan 2065. Otillräckligt underhåll kan korta livslängden, och naturens återhämtning efter ingreppen tar århundraden, med vissa oåterkalleliga förluster.

Livslängden för batterier varierar beroende på användning och teknologi. För batterier som används i batteriparker ligger den förväntade livslängden på 15–20 år. (Enligt Cloudberrys samrådsunderlag sid. 28)

Flera andra länder har börjat inse den mörka baksidan av vindkraftsindustrin. Exempelvis har Norge gått från att vindkraft var majoriteten av nya licenser för elprojekt i perioden 2013-2018. Sedan 2019 har Norge inte godkänt en enda ny vindkraftslicens. Detta illustreras i grafen nedan som blev publicerad i Dagens Næringsliv den 22 januari 2025.

Tidningen rapporterade i samma artikel att norska Cloudberry, som står bakom vindkraftsplanerna i Nora, de senaste åren har koncentrerat sig på att bygga vindkraft i Sverige och Danmark. Källa: Dagens Næringsliv

Her til lands har det ikke vært gitt en konsesjon til vindkraft siden 2019.

Norske Cloudberry, som bygger ut fornybar kraft, har de siste årene derfor konsentrert seg om Sverige og Danmark, der utbyggingen langt fra er stanset opp.

Källa: Dagens Næringsliv

Svensk översättning: Här i landet har det inte givits något tillstånd för vindkraft sedan 2019. Norska Cloudberry, som bygger ut förnybar kraft, har de senaste åren därför koncentrerat sig på Sverige och Danmark, där utbyggnaden långt ifrån har stannat av.

Enligt Cloudberrys egna samrådsunderlag planeras vindkraftverken att avvecklas redan efter 35 år. Här är deras tidsplan för Älgfallet energipark:

• Maj–juni 2025: Samråd
• Vinter 2025/2026: Inlämning ansökan och MKB
• 2027: Förväntat miljötillstånd och vindmätning
• 2028: Detaljprojektering och upphandling
• 2029: Byggstart
• 2031: Drifttagning och 35 års produktion
• 2065: Återställning

Trots att storskalig vindkraft ofta beskrivs som framtidens energikälla planeras alltså avveckling och återställning av projekt Älgfallet redan år 2065. Att hålla vindkraftverk i drift i 35 år kräver betydande investeringar i underhåll. Om underhållet är otillräckligt kan livslängden förkortas. Det kan ta århundraden för naturen att återhämta sig från sådana stora ingrepp, vissa förluster kan vara oåterkalleliga och platsen har förlorat sitt ursprungliga värde. För de som är bekymrade av brist av el i framtiden kan man fundera kring logiken i att det ska byggas vindkraft som sedan ska tas ned när deras prognos säger att vi behöver det som mest.

Vad händer om kalkylerna för avveckling i kontraktet med kommunen visar sig vara felaktiga eller om kostnaderna ökar mer än beräknat? Vem bär då ansvaret? Riskerar vi att lämna en ekonomisk skuld till kommande generationer?

Om Nora kommun inte kan täcka kostnaderna för avveckling av vindkraftprojektet Älgfallet, kan ansvaret falla på markägaren Sveaskog, som är statligt ägt. Därmed kan skattebetalarna potentiellt få stå för kostnaderna. Detta är en vanlig diskussion vid vindkraftsprojekt, där avvecklingskostnader regleras i avtal, men om kommunen inte kan ta kostnaden och Sveaskog som markägare blir ansvarig, kan det ytterst belasta staten.

Hur kan vindkraft vara framtidens energikälla när en stor del av branschen drabbas av leverantörsproblem och industriell instabilitet? Vindkraftsprojekt blir beroende av tillverkare som kan gå i konkurs, vilket skapar osäkerhet för hela branschen. Den svenska vindkraftsindustrin visar tydliga tecken på sårbarhet när viktiga leverantörer försvinner från marknaden.

Vindkraftsleverantör i Guldsmedshyttan lägger ner – 130 jobb försvinner

Baettrs gjuteri i Guldsmedshyttan, som tillverkar komponenter till vindkraftverk, lägger ner verksamheten i oktober 2025 på grund av hård konkurrens från Kina. Nedläggningen berör 130 anställda och markerar slutet för en industrihistoria som sträcker sig över 600 år.

Detta är ett faktiskt problem när leverantörer lägger ned - hur ska politikerna hantera ett sådant scenario?

Ett konkret exempel på detta problem är de övergivna vindkraftverken i Skärvsjöby, Västerbotten, där tillverkaren har gått i konkurs och lämnat efter sig öde anläggningar med oklar ägarskap.

Att bemötas med påståenden som "Vi måste vara beredda att offra oss för mer vindkraft", "Hur ska vi annars klara den gröna omställningen" eller "Not in my backyard, eller?" känns inte bra och skapar onödig skuld.

Vi har redan ett stort överskott av el i Sverige som i nuläget exporteras till andra länder, bland annat Tyskland och Danmark. Det finns redan tillstånd och ansökningar för 12,2 GW (37 TWh) vindkraft, vilket gör att man kan fokusera på att genomföra tillståndsgivna projekt först, innan nya ansökningar beviljas.

Vi som är oroade för Älgfallets konsekvenser behöver inte skämmas för vårt engagemang mot ett så felplacerat projekt. Tvärtom - vi tar faktiskt ansvar för miljön genom att förhindra storskalig vindkraftsindustri mitt bland flera naturreservat.

Ett stort antal närboende till vindkraft lider redan av sänkt livskvalitet, förstörd natur och kraschade fastighetsvärden - ofta utan att få gehör eller rimlig ersättning. Vi behöver inte bli nästa offer i denna kedja.

Det är viktigt att bidra till omställningen, men den absoluta majoriteten av Sveriges kommuner säger nej till landbaserad vindkraft. Troligtvis för att de inte vill ta en så stor risk som vindkraft innebär för sin miljö, sitt kulturlandskap och sina invånare.

I Sverige har kommunala veton nu nått rekordnivåer - hittills under 2025 har hela 90% av alla vindkraftsprojekt stoppats av kommunerna (26 av 29 projekt), vilket motsvarar 96% av alla planerade vindkraftverk (346 av 359 verk). Det är svårt att tro att Noras vackra trästad och bevarade miljö hör hemma bland de få procent av kommunerna som är minst värdig att värna om.

Skona Nora

Läs vår omfattande artikel:

90% av alla vindkraftsprojekt har stoppats i Sverige med kommunala veton, 2025

Publicerad: 12 oktober 2025

Skinnskattebergs kommun är ett tydligt exempel på detta. Kommunen har tagit ställning mot vindkraft och säger nej till alla etableringar av stora vindkraftparker i hela kommunen - inklusive den planerade parken i Norrmogen, Lindesbergs kommun, som påverkar området kring Röda Jorden i Skinnskattebergs kommun ( Källa).

Fler etableringar behövs inte, eftersom Bergslagen redan har uppfyllt sitt åtagande för vindkraft. Med etableringen av vindkraftsindustrierna Munkhyttan och Siggebohyttan (som tillsammans har en sammanlagd yta på ca 8,17 km²) har området nått sin kapacitet för vindkraft. Vilket innebär att Bergslagen, Örebro län, redan uppfyller sitt bidrag till nationell elförsörjning.

Det utpekade området för vindkraft i Bergslagen är 6km², vilket innebär att vi redan nu har gått över den tilldelade ytan för vindkraft.

Jämförelsekalkyl: Visualisering som visar att riksintresset för vindkraft i Bergslagen redan är mättat. Med Munkhyttan (4,68 km²) och Siggebohyttan (3,49 km²) överstiger den totala ytan (8,17 km²) det utpekade riksintresseområdet på 6 km².

Det är oavsett mycket anmärkningsvärt att det har getts tillstånd för nya vindkraftverk i Siggebohyttan, innan man har följt upp nuvarande etableringar. Läs nedan.

Enligt senaste domstolsbeslutet får etablering av vindkraft i Munkhyttan endast ske under vissa villkor. Enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll ska verksamhetsutövaren fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt, och resultatet ska dokumenteras.

På sid 18 i domstolsbeslut 551-4614-2021 (PDF) står det att förutsättningen för att tillstånd gavs för de befintliga tre vindkraftverken i Munkhyttan (mål nummer M-7863-19 den 14 december 2020) var att verksamhetsutövaren, enligt förordningen (1998:901) om egenkontroll, fortlöpande och systematiskt ska undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt, samt dokumentera resultatet.

En förhastad etablering riskerar att orsaka irreversibla skador på de ekosystem som Natura 2000-områdena skyddar. Det är avgörande att beslut baseras på konkreta miljödata och faktisk efterlevnad, och att resultatet av Lindesbergs kommuns miljöuppföljning inväntas innan ytterligare etableringar sker.

Om man ska tala om ansvar, måste det tas på riktigt. Det innebär att man först tar fullt ansvar för de redan etablerade vindkraftverken innan nya får sättas upp.

Med hänvisning till försiktighetsprincipen och tidigare domstolsbeslut bör Nora kommun använda sitt veto för att stoppa vidare vindkraftsetablering i Nora, särskilt då det ligger i direkt anslutning till område 9 som redan fått tillstånd för ytterligare tre vindkraftverk. Det är nödvändigt att först följa upp de befintliga etableringarna och deras påverkan på miljön innan nya projekt kan godkännas.

Sverige var år 2024 den näst största nettoexportören av el inom hela EU, vilket tydligt visar att vi producerar mer el än vi själva använder. Sveriges elproduktion var 169,1 TWh för år 2024 Källa: energiforetagen.se medan elanvändningen var cirka 140 TWh. Detta visar att det inte finns något akut behov av att bygga ut elproduktionen enbart för att möta ökad förbrukning.

Sverige har dessutom haft ett betydande elöverskott under en lång period (se stapeldiagram och läs mer nedan).

Elöverskottet väntas bli 30-40 TWh för 2025, ännu mer 2026 enligt Energimyndigheten. Arne Bergvik på analysföretaget Sigholm varnar för konkurser hos elproducenter på grund av ett för stort elöverskott i landet, främst i norra Sverige.

Håkan Strannegård, chef för Fortum Sverige, konstaterar att det inte tas några beslut om ny elproduktion i landet, eftersom elöverskottet pressar priserna så mycket att investeringarna inte blir lönsamma. Sveriges sammanlagda elförbrukning har legat på samma nivå i över 30 år, trots att befolkningen ökat med 20%. Källa: SR EKOT 4/10 (lyssna från 17:18)

Sveriges totala elförbrukning har legat på ungefär samma nivå, cirka 135–140 TWh per år, under de senaste 30 åren. Under 2024 var elanvändningen i Sverige 136,3 TWh. Trots befolkningstillväxt och teknisk utveckling har ingen markant ökning skett. Se indexdiagram (år 1993-2023) nedan. Källa: Ekonomifakta

Vi har ett massivt överskott av redan tillståndsgiven vindkraft som bara väntar på att byggas:

• 2 GW = ca 6 TWh tillståndsgiven och finansierad vindkraft, det enda som återstår är att starta byggnationen

• 2,6 GW = 8 TWh tillståndsgiven vindkraft där endast nätanslutningen kvarstår att lösa

• 7,6 GW = 23 TWh vindkraftprojekt redan inlämnade för tillståndsprövning

Totalt: 12,2 GW = 37 TWh redan i pipelinen. Med denna enorma mängd redan tillståndsgiven vindkraft kan man välja ut och bygga först de minst kontroversiella projekten. Det finns ingen anledning att påskynda så felplacerade projekt som Älgfallet så nära Nora och Linde tätorter.

Källa: Green Power Sweden

Småskalig vattenkraft och energieffektivisering erbjuder låg ekonomisk risk, stabil elproduktion och låg miljöpåverkan. Genom att satsa på småskalig vattenkraft och energieffektivisering kan vi få miljövänligare energiförsörjning i Örebro län, utan att behöva förlita oss på landbaserad vindkraft, vars många nackdelar bör beaktas.
Länsstyrelsen i Örebro har analyserat framtidens klimat och konstaterar att vi kan förvänta oss fler skyfall, högre temperaturer och höga flöden i vattendrag. Med tanke på dessa förändringar har småskalig vattenkraft stor potential att bidra till en stabil och hållbar elförsörjning. Källa: Länsstyrelsen Örebro – Analys av framtidens klimat

Fokus bör ligga på mer energieffektivisering och hållbara uppvärmningslösningar, såsom bergvärme, för att fortsätta ha en stabil eller fallande elförbrukning och minska behovet av ny elproduktion.

Nora kommun har en unik möjlighet att bevara sitt kulturarv och samtidigt bidra till ytterligare energiförsörjning genom långsiktig och skonsam utveckling av småskalig vattenkraft och energieffektivisering. På detta sätt kan kommunen säkerställa stabil och miljövänlig elproduktion utan att kompromissa med ekosystem, kulturarv, fastighetsvärden eller invånarnas livskvalitet.

Påståendet att "Vi kommer att få kärnkraft i Nora om vi säger nej till vindkraft på Älgfallet" saknar grund. Vissa har missuppfattat och tror att ett nej till vindkraft på Älgfallet innebär att man måste bygga kärnkraft i Nora istället. Detta stämmer inte. Beslut om kärnkraft i Sverige fattas av riksdagen på nationell nivå och påverkas inte direkt av en lokal folkomröstning om vindkraft i Nora.

Insändare: Insändare i NA 2025-10-16.

Det är även ett missförstånd att vi snabbt måste bygga ut mer vindkraft för att klara energibehovet i Sverige. Sverige har redan ett stort elöverskott – 2024 var Sverige den näst största nettoexportören av el i hela EU.

Sverige har dessutom haft ett betydande elöverskott under en lång period (se stapeldiagram och läs mer nedan).

Sveriges el-export, miljarder kilowattimmar (TWh)

2017-2023

30.89

2017

29.43

2018

35.23

2019

36.82

2020

33.91

2021

39.06

2022

36.15

2023

Sveriges el-export, miljarder kilowattimmar (TWh)

Källa: theglobaleconomy.com

Vi behöver inte ställa exempelvis vindkraft och kärnkraft mot varandra i Nora för att klara oss, och vi behöver inte påskynda ett såpass riskfyllt projekt som Älgfallet. Läs mer om elöverskottet i vårt svar till påståendet: Vi behöver mer el?

Vi borde lägga mer fokus på energieffektivisering och hållbara uppvärmningslösningar för att minska behovet av ny elproduktion. Inte påskynda miljöfarlig verksamhet.

Småskalig vattenkraft och energieffektivisering erbjuder låg ekonomisk risk, stabil elproduktion och låg miljöpåverkan. Genom att satsa på småskalig vattenkraft och energieffektivisering kan vi få miljövänligare energiförsörjning i Örebro län, utan att behöva förlita oss på landbaserad vindkraft, vars många nackdelar bör beaktas.
Länsstyrelsen i Örebro har analyserat framtidens klimat och konstaterar att vi kan förvänta oss fler skyfall, högre temperaturer och höga flöden i vattendrag. Med tanke på dessa förändringar har småskalig vattenkraft stor potential att bidra till en stabil och hållbar elförsörjning. Källa: Länsstyrelsen Örebro – Analys av framtidens klimat

Fokus bör ligga på mer energieffektivisering och hållbara uppvärmningslösningar, såsom bergvärme, för att fortsätta ha en stabil eller fallande elförbrukning och minska behovet av ny elproduktion.

Nora kommun har en unik möjlighet att bevara sitt kulturarv och samtidigt bidra till ytterligare energiförsörjning genom långsiktig och skonsam utveckling av småskalig vattenkraft och energieffektivisering. På detta sätt kan kommunen säkerställa stabil och miljövänlig elproduktion utan att kompromissa med ekosystem, kulturarv, fastighetsvärden eller invånarnas livskvalitet.

El från det planerade projektet Älgfallet kommer inte att gå direkt till Nora eftersom el inte är en lokal marknad. Elproduktionen matas in ett nationellt sammanhängande elnät. Elpriserna i Nora (SE3) bestäms av utbud och efterfrågan i elområde SE3, inte lokal produktion som Älgfallet. SE3 är ett av Sveriges fyra elområden och omfattar bland annat Mälardalen, Stockholm och Örebro län.

SE3 har ofta högre priser än SE1–SE2 på grund av högre efterfrågan och begränsad överföringskapacitet från norr. Lokal vindkraft ökar utbudet, men priserna styrs av hela områdets marknad, inklusive import/export och produktionsmix (vattenkraft, vind, kärnkraft). Därför har lokal produktion liten direkt påverkan på hushållens elräkning.

Vindkraften behöver högre elpriser för att bli lönsam igen, inte lägre. (Tidningen Näringslivet)

På grund av låga elpriser och bristande lönsamhet har Vindkraftbranschen inte beställt en enda ny vindturbin på över 4 kvartal, trots ett mycket stort antal klara tillståndsgivna projekt. Det är de havererade (låga) elpriserna som stoppar redan tillsåndsgivna projekt som är redo för att byggas. (Green Power Sweden)

"Trenden de senaste åren är att turbinbeställningarna har sjunkit kontinuerligt. Under första kvartalet 2025 togs inga nya investeringsbeslut i den svenska vindkraften visar Svensk Vindenergis statistik och prognos över vindkraftsutbyggnaden"

Källa: Svensk Vindenergi

Som Fortum skriver i sitt pressmeddelande: "Det går åt mindre el än väntat" och låga elpriser medför att inga beslut tas om att bygga ny elproduktion eftersom det inte går att räkna hem ekonomiskt. (Fortum pressmeddelande 16/9)

Argumentet "Mer elproduktion ger lägre elpris" är därför kontraproduktivt för den som vill se mer vindkraft.

Vindkraftsexpansion kräver nya kraftledningar, vilket kan medföra betydande kostnader för nätutbyggnad. Vem som står för detta är i nuläget okänt för oss. Dessa investeringar finansieras ofta genom höjda avgifter för elanvändarna, vilket kan påverka både hushåll och företag ekonomiskt. Även om Cloudberry skulle stå för dessa kostnader så kommer nätförstärkningar bli ett ytterligare ingrepp som förändrar landskapet och påverkar naturvärden.

Trots att både regering och riksdag beslutat om ekonomisk ersättning till kommuner som tillåter vindkraft, har ännu inte en krona betalats ut till någon kommun i Sverige. Källa: TN 2025-09-14.

Ingen fastighetsägare i närheten av Älgfallet har fått information om ersättning, och formerna för ersättning är ännu inte fastställda. Både kommuner och branschen väntar fortfarande på beslut om hur stödet ska utformas.

Vi sakägare har istället fått kalla handen från Cloudberry, kommunen och myndigheter (Naturvårdsverket). Vi har mailat alla dessa men står fortfarande helt utan svar på majoriteten av våra frågor.

Så kan ersättningen se ut enligt förslag:

• Till Nora kommun: 2–3,3 miljoner kronor per år

  Som sagt har inga kommuner ännu fått några bidrag, och det finns ingen ekonomisk säkerhet för detta.

• Till närboende: 1,6–5,2 miljoner kronor per år, fördelat mellan de som bor inom cirka 2,5–3 km från Älgfallet.

  Denna summa är ingenting jämfört med värdeminskningar på fastigheterna, minskad livskvalitet och svårsålda bostäder. Den ska också fördelas mellan ett stort antal bostäder så summan blir nästan ett hån mot de berörda. Ingen kan sätta pris på hälsa, tystnad och lugnet på landet.

• Till lokal utveckling: "Cloudberry och markägaren Sveaskog vill bidra med 20 000 kronor per vindkraftverk och år (totalt 220 000 kr/år för hela parken).

  Det finns inga garantier för detta. Notera ordvalet "vill bidra". Och vad innebär det att Sveaskog bidrar (är detta skattepengar?)

Enligt Cloudberry kan det totalt bli 3–8,5 miljoner kronor årligen till Nora kommun på olika sätt, men inget är garanterat och beslut saknas fortfarande.

”Vi och andra i branschen sitter bara och väntar på att beslutet om formerna för ersättning ska tas”

Elisabet Wahlstedt, projektledare Cloudberry, NA 10 okt 2025

Värdeminskning för fastigheter är en viktig aspekt som ofta glöms bort i diskussionen om ekonomisk vinst. Läs mer nedan.

Forskningen visar att fastighetsvärden nära vindkraftverk kan minska avsevärt – i vissa fall upp till 40% inom två kilometers avstånd – vilket innebär att de ekonomiska förlusterna för fastighetsägare riskerar att bli mycket större än eventuella bidrag eller kompensationer. Dessutom kan turism och inflyttning påverkas negativt.

Vi har gjort ett grovt estimat att om fastighetsvärden i Nora minskar med så lite som 1.5% till följd av vindkraftsetableringen, så kommer förlusten från bostadsraset överstiga projektets totala beräknade inkomst för Nora*. I detta estimat har vi inte räknat med alla fritidshus som finns i Nora kommun. Denna kalkyl tar dessutom inte hänsyn till potentiella negativa ekonomiska konsekvenser för turism och inflyttning. Hur planerar våra politiker i Nora att kompensera alla fastighetsägare om bostadsraset överstiger inkomsten?

*4417 småhus (2017, SCB) multiplicerat med 2,1 miljoner per bostad (medelpris villor Nora, senaste 3 mån (maj 2025), Svensk Mäklarstatistik) motsvarar ett illustrativt fastighetsvärde i kommunen på 9,3 miljarder, medans vi förstår att inkomst till kommunen och de mest drabbade fastighetsägarna är på ungefär 7 miljoner kr per år. Vilket över en illustrativ projektlivstid på 20 år ger 140 miljoner, vilket motsvarar motsvarar ungefär 1.5% av estimerat fastighetsvärde i kommunen, på en odiskonterad basis.

Skona Nora

Läs mer om hur fastighetsvärden påverkas av vindkraftsprojekt.

Kollapsade fastighetsvärden efter vindkraftsetablering

Publicerad: 16 oktober 2025

Spelplanen har förändrats efter att etablering av vindkraft och solcellsparker expanderat i området.

Mäklare: Vi Behöver Rättvisa Villkor För Vind- Och Solparkseffekten

Källa: villaagarna.se
Publicerad: 6 oktober 2025

Om fastighetsvärdena sjunker kan det leda till minskade skatteintäkter för kommunen, vilket påverkar den offentliga servicen.

Vid samrådet kunde Dan Pierre, kommunstyrelsens ordförande, som i ett tidigt skede ställt sig positiv till vindkraftsetableringen, inte ge oss några konkreta svar på vilka fördelar vi som invånare i Nora kommun skulle få av vindkraftsetableringen. Detta väcker frågor om projektets verkliga värde för lokalsamhället.

Frågan ställdes flera gånger, det enda svaret vi fick var att det kommer ge nya jobbmöjligheter. Vilket vi direkt ifrågasatte eftersom dessa nya jobbmöjligheter är 4 st, det är inte ens säkert att detta blir lokala jobb.

Sverige har redan en mycket hög andel förnybar elproduktion. Nästan 99 % av Sveriges el är fossilfri (inklusive kärnkraft). Varav ~60 % från förnybara källor (vattenkraft, vindkraft, solkraft, bioenergi)Källa:energi.se

EU kräver att Sverige ökar andelen förnybar energi till minst 42,5% av den totala energimixen till 2030. Sverige har nu en andel av ca 65-70% förnybar energi i den totala energimixen.

Detta överträffar EU:s mål om 42,5 % förnybar energi till 2030 med god marginal. Sverige behöver alltså inte bygga ut mer vindkraft för att möta EU:s krav.

Det pågår ny världsledande forskning om infraljud från vindkraftverk. Forskningen kartlägger ljudnivåer och spridning av infraljud. Forskare på Uppsala universitet har ett pågående samarbete med forskare på Högskolan i Gävle. Det är första gången som mätningar av den här typen görs systematiskt i Sverige. Läs mer om forskningen här

”Det finns fortfarande mycket vi inte vet, och vår ambition är att skapa en vetenskapligt förankrad förståelse som kan hjälpa samhället att ta välgrundade beslut om placering av vindkraftverk. Vi har starka indikationer på att människors- och djurs hälsa påverkas negativt av infraljud.” – José Chilo

Högskolan i Gävle, 2025-02-10

Klicka här för att lyssna på forskaren José Chilo, som kritiserar vindkraft nära bostäder (Sveriges Radio)

Eftersom det finns ett stort behov av ytterligare forskning kring infraljudets påverkan på hälsan, har forskare på Uppsala universitet ett samarbete med forskare på Gävle högskola. Forskarna vill skapa tydligare skalor och referensramar för att bedöma hur infraljud påverkar både människor och djur. Boende nära vindkraftsparker klagar på sömnbesvär, och två av forskarna som deltar i studien fick migrän när de utförde mätningarna. Därför planerar de att ansöka om ytterligare forskningsmedel för att kunna utöka mätningarna och analysera resultaten mer ingående. Målet är att ta fram tydliga, vetenskapligt grundade riktlinjer för hur nära bebyggelse vindkraftverk kan placeras utan att riskera hälsan hos närboende. Källa: Högskolan i Gävle

Föreningen Skona Nora har därför tagit initiativ till en oberoende, vetenskaplig granskning av buller och infraljud från de planerade vindkraftverken. Bulleranalysen som utförts av Ken Mattssson på Uppsala Universitet innehåller detaljerade kartor och analyser som visar hur buller och infraljud kan sprida sig i Lindesberg och Nora.

Skona Nora

Läs mer om bulleranalysen för Nora och Lindesberg.

Vindkraftsbuller i Nora och Lindesberg - En fråga om hälsa, trygghet och ansvar

Publicerad: 2 september 2025

Det råder stora osäkerheter kring hälsoeffekter av infraljud från vindkraftverk. Forskning på verkliga hälsoeffekter för närboende saknas, och osäkerheter kvarstår p.g.a. begränsade exponeringsstudier i verkliga miljöer.

Professor Ken Mattsson (Uppsala Universitet) rekommenderar därför en paus för vidare utbyggnad tills tillräckliga studier genomförts - annars riskerar vi allvarliga hälsorisker utan tillräckligt skydd.

Ken Mattsson och hans forskarkolleger föreslår att infraljudets hälsoeffekter omgående undersöks genom en kontrollerad exponeringsstudie på ett representativt statistiskt urval av befolkningen (ca 1000 personer). Deltagarna bör exponeras för minst 95 dB vid valda frekvenser i infraljudsområdet under några timmar, helst med pulserande signaler för att efterlikna verkliga förhållanden. Urvalet bör inkludera personer med dokumenterad migränkänslighet. Studien bör utformas i nära samarbete med experter inom otoneurologi. Innan en sådan studie genomförts är vår starka rekommendation att pausa utbyggnaden av vindkraftparker, eftersom de nuvarande kunskapsluckorna utgör en betydande risk för folkhälsan.

"Med hänsyn till de identifierade riskerna är det vår bedömning att tillstånd för de aktuella vindparkerna inte bör beviljas utan omfattande kompletterande analyser."

Ken Mattsson, Bulleranalysrapport, sid. 10

Att avfärda behovet av bättre forskning och ignorera oro från forskare och allmänhet är oansvarigt. Naturvårdsverket bör ompröva sin hållning redan nu.

Vi är inget experiment. Klicka här för att läsa mer om hur infraljud, buller och vibrationer kan påverka vår hälsa