Politik
Ekonomiska röda siffror – varför blundar politikerna?
Under 2024–2025 har vindkraftsbranschen i Sverige visat tydliga ekonomiska svagheter: växande skulder, nedskrivningar, förluster hos stora aktörer och en leverantörskris. Trots detta fortsätter nya projekt att föreslås – samtidigt som rekordmånga kommuner säger nej. Den här artikeln sammanfattar de centrala ekonomiska indikatorerna och riskerna.
Siffrorna pekar nedåt - ändå fortsätter nya projektförslag och ansökningar
Samtidigt som kommuner i rekordtakt säger nej till vindkraft, fortsätter branschen att lämna in nya projektförslag och ansökningar. Detta sker trots att branschen brottas med betydande ekonomiska utmaningar och lönsamhetsproblem som blivit allt mer uppmärksammade.
Under 2024–2025 framkom omfattande ekonomiska problem i vindkraftsbranschen, med betydande förluster hos stora aktörer som OX2 och Eolus. Experter varnar för överetablering och jämför situationen med tidigare fastighetsbubblor.

Läs mer om ekonomiska aspekter:
Utvecklare av vindkraft har motvind när vindens överetablering blir alltmer påtaglig
"Det är nog smart att hålla sig borta från dessa bolag, även för en riskvillig investerare."
Vindkraftens växande skuldberg
Skulder i miljarder kronor
"Svenska vindkraftsbolag förlorade totalt 4,6 miljarder kronor år 2023 och marginalen landade på minus 38%. Därmed fortsätter trenden av bristande lönsamhet för vindkraften i Sverige."
OM
KARTLÄGGNINGEN
(Skulder i miljarder
kronor)
Kartläggningen bygger på årsredovisningar för åren 2017–2023. Resultaten har sammanställts i en unik databas med 91% av de 4000 vindkraftverk som driftsattes 2011-2023. Alla siffror har hämtats från årsredovisningar, uppgifterna är offentliga och inrapporterade till Bolagsverket enligt svensk lag.
Politikers felaktiga PPA-förklaring mot ekonomisk verklighet
Politikernas förklaring: "Det är PPA-avtalens fel"
Politiker hävdar att förlusterna främst beror på ogynnsamma Power Purchase Agreements (PPA-avtal) som branschens aktörer ingått. Enligt detta argument innebär PPA-avtalen att vindkraftbolag förbinder sig att leverera en bestämd mängd el till avtalade priser. När produktionen inte räcker till måste företagen köpa el på spotmarknaden för att uppfylla sina åtaganden, vilket enligt politikerna skapar lönsamhetsproblem vid höga marknadspriser.
Verkligheten: Låga elpriser och nedskrivningar – inte enbart PPA-avtal
Vattenfalls svenska vindkraftsförluster på 870 miljoner SEK 2024 beror på låga elpriser och nedskrivningar, inte olönsamma PPA-avtal. Argumentet att olönsamhet enbart härrör från PPA som kräver marknadsinköp vid höga priser saknar stöd.

Läs mer om Vattenfalls förluster:
Fritt fall: Vattenfall – så växte vindkraftens förluster 2024
Detta väcker frågor om branschens långsiktiga hållbarhet och om varför nya projekt fortsätter att föreslås trots dessa ekonomiska realiteter. Är det ett försök att säkra investeringar innan ekonomiska problem blir mer allmänt kända, eller hoppas man på framtida politiska förändringar som kan gynna branschen?

Djupanalys av lönsamhetsproblemen:
Varför är vindkraften så olönsam?
"Mot bakgrund av rådande situation är det intressant att politiker förespråkar fortsatt utbyggnad av vindkraften."
Leverantörsproblem – utöver ekonomisk osäkerhet
Utöver den ekonomiska osäkerheten finns problem kring leveranser och industriell uthållighet inom vindkraftsbranschen.
Vindkraftsleverantör i Guldsmedshyttan lägger ner – 130 jobb försvinner
Baettrs gjuteri i Guldsmedshyttan, som tillverkar komponenter till vindkraftverk, lägger ner verksamheten i oktober 2025 på grund av hård konkurrens från Kina. Nedläggningen berör 130 anställda och markerar slutet för en industrihistoria som sträcker sig över 600 år.
Detta är ett faktiskt problem när leverantörer lägger ned – hur ska politikerna hantera ett sådant scenario? Vindkraftsprojekt blir beroende av tillverkare som kan gå i konkurs, vilket skapar osäkerhet för hela branschen.
Ett konkret exempel på detta problem är de övergivna vindkraftverken i Skärvsjöby, Västerbotten, där tillverkaren har gått i konkurs och lämnat efter sig öde anläggningar med oklar ägarskap.
Källor
Ekonomi och lönsamhet